Liten var vaken 4.30-6.30
då somnade jag.
Min väckarklocka ringde då.
Jag snoozade.
Plötsligt var klockan sju.
Jag hann inte duscha.
Tappade en ögonskugga i golvet, den
gick i tusen bitar.
Fixade två snabba mackor att ta med till jobbet,
upptäckte att brödet var mögligt.
Surade lite.
In i bilen.
När jag skulle sätta på mig bältet så satt det
fast i dörren, hade släpats i hundra vattenpölar.
Spillde kaffe på jeansen.
Fått utslag i ansiktet.
Nu kan det bara bli bättre.
1 kommentar:
Visst är det underbart dessa dagar man verkligen känner att MAN LEVER!! Hoppas det blev bättre sen....
Skicka en kommentar